Bloggen

Trevlig sommar öskar vi på Reagrokontoret!


Canilla Enskär - Ny ekonomiansvarig på ReagroVi hälsar Canilla Enskär varmt välkommen till oss på ReAgros kontor!

Vår nya medarbetare kommer in som ny ekonomiansvarig och har redan huggit tag i arbetet. Vi ser fram emot att jobba med dig och hoppas du kommer att trivas, Canilla!


Enormt duktiga på källsortering och ordning & reda – Får jag presentera Ica Torgkassen i Kvarnen vid Vaksala Torg i Uppsala!

Ica Torgkassen i Kvarnen Uppsala
En av ReAgros kunder – Ica Torgkassen i Kvarnen vid Vaksala Torg i Uppsala har om sin källsortering fått så fina vitsord från projektledare och restprodukthanterare som haft med butiken att göra, att jag måste dit och titta. Det har varit omdömen som ”exemplariska” och ”oerhört duktiga”, ”alltid rent och snyggt” när det gäller källsorteringen i butiken. Det vill vi på ReAgro kika närmare på och lyfta fram.

När jag anländer till butiken råkar jag komma mitt i städdagen. Soprummet är tömt och helt skurat invändigt och alla burar och kärl står prydligt uppställda i ett hörn i lasthallen så länge.
– Ja vi städar lagret 1 gång/månad och det är just idag. Allt är urplockat nu säger Magnus Fors, driftansvarig på butiken. Jag får följa med Magnus runt och titta på sorteringssystemet i butiken, bak på lagret och borta vid lasthallen.

Hur går allt till då? Varför fungerar källsorteringen så bra på just denna butik, undrar jag.  Magnus funderar lite.
– Fram för allt har vi har ordnat det så att det ska vara lätt att kasta saker och ting i respektive kärl eller bur. Det är otroligt viktigt att det är genomtänkta placeringar på kärlen, säger Magnus. Blir det krångligt eller man måste gå för långt så är risken större att man slarvar. För enkelhetens skull har vi också stora öppna säckar till plasten och balpressen där vi pressar wellpapp finns nära till hands.

Men är det så enkelt, undrar jag? Har ni någon miljöansvarig eldsjäl här som pekar med hela handen? Är det kanske Magnus själv som måste kontrollera att allt kastas där det ska?

Magnus ler åt tanken, men skakar på huvudet.
– Nej, jag behöver inte springa runt och kontrollera och korrigera utan vi har löst det så att vi har ett rullande schema med ansvarsområden för oss anställda. En vecka har man hand om återvinningen av pappersförpackningar eller mjukplast exempelvis, och man ser då till att säckbytena sker innan det blir överfyllt och att överfyllda kärl byts ut innan man måste trava saker bredvid. Vi har utformat återvinningen med det här rullande schemat för att:
1. Det ska vara rättvist.
2. Att det verkligen blir gjort.

– Denna lösning med rullande ansvarsschema fungerar p.g.a. att alltid någon känner att just den har ansvaret. Väntar man bara på att någon annan ska göra det så blir det att ingen tycker att de har tid. Vem ska då göra det?

– Grundtanken är ungefär att göra rätt från början och samarbeta. Planera för flödet. Då går allt bättre och chansen att man får ett flyt i systemet med återvinningen ökar. Om vi i butiken travar rätt och kastar rätt får allt plats bättre och det blir inte stökigt. Då blir det också enklare för ReAgro när de kommer för att hämta avfallet. Går den biten snabbare vinner man tid och det ger utrymme för andra aktiviteter och leveranser i lasthallen och butiken.

Magnus fortsätter att visa mig runt i butiken och jag undrar hur det kommer sig att miljöfrågan och sopsortering ligger i fokus här på Ica Torgkassen.
– Vi har en butiksledning som tar miljöbiten på allvar och ReAgros koncept med noggrann återvinning stämmer bra överens med vår syn på hållbarhet och vårt arbete för miljön. Givetvis kan det i vissa lägen såsom under tidspress vara svårt att källsortera så noggrant som vi gör i denna butik, men miljöengagemanget är viktigt för oss, menar Magnus. Det går före. Vi vill ligga i framkant när det gäller att sortera bra och minska andelen brännbara sopor. Miljön är framtiden för oss alla.

Jag vill ta en bild av butiken och Magnus och undrar om det finns någon fler han tycker ska vara med. – Jo, men visst säger Magnus, vi har ju en eldsjäl här som förtjänar att lyftas fram och det är Örjan på frukten. Vi letar rätt på honom och tar några bilder.

Så kortfattat:

  • Lägg tid på val av placering av kärlen som i sin tur gör det enkelt att kasta rätt.
  • Ha ett rullande ansvarsschema för att ta hand om de olika säckarna och kärlen.
  • Gör rätt från början, skylta upp och ha ett välplanerat flödestänk från avfall till slutlig tömning.

Tack för tipsen Magnus och Ica Torgkassen! Det kanske lät som enkla råd men med många anställda, mycket kunder, dagliga leveranser och allmänt mycket att göra är det lätt att sopsorteringen faller utanför ”viktiga-göra-listan” om man inte har en järnvilja att få det att fungera.

Med det tackade jag för mig och önskade Magnus, Örjan och övriga på Ica Torgkassen en lagom jobbig arbetsvecka.

Vid pennan, Helena Jansson på ReAgro


Båtbacken Friskola i JärvsöVi besökte Båtbackens Friskola i Järvsö

På Båtbackens skola i Järvsö var intresset för återvinning och rätt hantering av deras avfall stort när Olle Persson och Helena Jansson från ReAgro kom för att hålla utbildning. Av återvinnare Lars Olsson fick personalen dessutom stort beröm för sin noggranna sortering. Bra jobbat Båtbacken säger vi på Reagro!
🌞👍😊

HälsingeSverige bjöd oss för övrigt på en dag med klarblå himmel, sol och gnistrande snö! Här fanns inget att klaga på.

/Helena på ReAgro

 


Det är arla morgonstund och kolsvart ute när jag beger mig iväg mot Österbybruk för att möta Mats Olsson, en av franchisetagarna som kör återvinning för ReAgro.

Mats Olsson i Österbybruk

Mats möter upp mig på sin gårdsplan och med sig har han sin sedan 8 år ständige medarbetare – Hampo, en svensk lapphund som brukar sitta på passagerarsidan i lastbilen under arbetsdagarna.

Hampo blir väldigt uppspelt när det börjar bli dags att ge sig av för han älskar att jobba. Lika besviken blir han när han förstår att han inte kommer att få följa med idag. Framsätet är för litet för att både han och jag ska få plats. Tyvärr Hampo…

Vi svänger ut från gården och sätter kurs mot Öregrund och Gräsö.
– Inte många möten på vägen den här tiden på dygnet men jag har ett skräckminne från just den här korsningen, säger Mats och pekar.
– Jag kom körandes här en vinter som vanligt. En UL-buss från Forsmark närmar sig från sidan. Han hade stopptecken hos sig och jag ser honom sakta ner. Men plötsligt svänger han ut precis framför mig när jag kommer! Jag trodde inte det var sant! Det var blankis på vägen. Vilken chock! Jag fick bromsa så mycket det gick. Det var sååå nära att smälla. Riktigt otäckt! Vilken katastrof det kunde blivit! Det var ett sant skräckögonblick det.

Vi kommer fram till Öregrund och köar för att få borda färjan. 
– Det är inte precis högsäsong ute på Gräsö såhär mitt i vintern. Men då ska du ska se på sommaren. Oj, oj! Men sommaren är ändå bästa säsongen att hålla på med återvinning. Det är visserligen mer att hämta men det är mer lättjobbat än på vintern. Och dessutom inte lika farligt på vägarna som sagt.

– Det här yrket är inte bara att åka och hämta grejer och kärl. Man måste vara en god kursledare också, säger Mats med glimten i ögat.
– Det innebär nämligen ett ständigt upplärande av personalen i butikerna. Det kommer ju hela tiden ny personal. Man känner sig väl lite tjatig ibland, men så är det. Man får ha tålamod och det underlättar om man har en positiv attityd. Det är viktigt att hålla en bra kontakt. Hur bra de sorterar i butikerna beror ju mycket på hur intresserade de som jobbar där är. Finns det någon eller några anställda som tycker att det där med källsortering är viktigt och värt att hålla på med, så sprider sig det i personalgruppen och allt går lättare.

– Det gäller att butikerna ser vinsten även för sig själva.  Det är ju en besparing att källsortera och att inte bara slänga allt i brännbart. Det kostar ju att skicka avfallet till brännbart, så ju mindre brännbart desto mer ekonomiskt för dem.

– Jag har inte alltid jobbat med det här. Mitt yrkesliv har bestått i 10-årsperioder kan man säga. Först jobbade jag på Sandvik i Gimo i drygt 10 år. Jag började på maskin och sen blev jag mätrumstekniker. Efter det jobbade jag i mekaniska verkstan som ansvarig för mätrummet och avsyning på Österby Gjuteri under 10 år. Sedan var jag jordbrukare och hade köttraskor i 10 år. Vita jättestora Charolaiskor. Men det var lägre köttpris då och gick inte runt till slut. Tyvärr, för jag gillade jobbet med det. Nu har jag hållit på i 8 år med återvinning och det lär bli 10 år med det också innan jag går i pension. Jag har visserligen några köttdjur nu med, men i mycket liten skala. Nu för tiden går en sådan här liten gård som jag har, inte att leva på. Man måste ha något annat vid sidan om. I mitt fall blev det återvinning. Det är klart det blir mycket arbete med både djur och återvinning. Jag kör året runt.  

Men semester då, undrar jag?
– Nja…  jo förresten…  En gång, när jag fyllde 60 körde min äldste son Johan som också har lastbilskort åt mig. Så han har kört någon gång sådär. Yngsta grabben är 19 år och går på transportgymnasiet i Tierp och han håller också på att ta lastbilskort. Förra veckan övningskörde han den här lastbilen tillsammans med mig.

– Hunden Hampo då, undrar jag, ännu mera jobb?
Nej aldrig, Jag har velat ha hund ända sedan jag var liten men har skaffat det först nu, så Hampo är efterlängtad och jag har väl skämt bort honom lite. Vi jobbar ihop och det är en hobby också. Han är champion i viltspår och är riktigt duktig på att spåra, så vi har jobbat åt polisen. Det är inte så vanligt att lapphundar klarar detta. Det är ju mest taxar, drevrar och spaniels. Men Hampo har alltid gillat att spåra så det ligger för honom. Han gick med nosen i backen från födseln. Han känner dofter på extremt långt håll. En gång i Hallstavik var jag med om en kul grej. Jag satt och körde lastbilen och fick se ett rådjur korsa vägen 100 framför oss. Så när vi passerat det med 50 meter så for han upp som en fiolsträng och toksniffade i inblåset. Han kände direkt att det var ett rådjur utanför. Han har åkt med mig så länge nu att han t.o.m. kan reagera när jag tar en annan väg.

Men snart ska det väl vara färdigkört för din del? Det är snart dags för pension. Vad tänker du göra med tiden då? Svaret kommer blixtsnabbt:
– Skruva på gamla bilar. Motorsport är ett stort intresse hos mig och har alltid varit. Det finns mycket roligt inom motor och fordon, inte bara meka och tävla utan jag kan också tipsa om alla bilträffar som anordnas runt om i landet. Dit kommer alla möjliga fordon, det är en otrolig blandning. Det är jättetrevligt! Man kollar bilar – nya och gamla, fikar, pratar motorer, får tips och råd, käkar hamburgare, och umgås runt sitt intresse helt enkelt.

Mats Olsson med SAAB RC V4– Jag höll på med biltävlingar i ungdomen och vi körde rally runt om i Uppland. När jag vid 22 års ålder började åka rallykross rörde vi oss runt lite mer. Min vita Saab RC V4 höll i hela 7 säsonger.  Då var vi bl.a. på Gotland o körde bilspeedway och i Jönköping o Höljes o så. Mekade o byggde gjorde man själv. Jag körde uppländska C-serien och på den tiden – i slutet av 70-talet, var det fulla startfält med uppemot 200 C-förare i varje tävling. Sista tävlingen som gick det året totalvann jag. En sekund före tvåan. Det var en riktigt kul tid!

– Jag hade en rallybil tidigare som var orange.  Den rullade jag med två gånger samma dag så det var ju inte så mycket kvar av den bilen då. Jag klarade mig okej. Bälte, hjälm och stålrör skyddade mot värsta skadorna. Som hobby håller jag fortfarande på med bilar. Ett långtidsprojekt. En hobbybil – Saab Sonett. Den tillverkades 1966-1974. Denna som jag har är en -74. En simpel bil i grunden och byggda på Saab V4:ns bottenplatta. En snygg bil tycker jag, men just nu står den utan motor o låda. Jag ska byta låda på den. Den är som en halvkombi med stor bakruta. Man öppnar hela rutan.

– I de här trakterna där jag bor är det mycket motorsport och jag har alltid hållit på med motorer, fordon och teknik. Min fru Lena kommer från en motorintresserad släkt också. Hennes släktingar var kartläsare åt Björn Waldegård. Jag har en massa biltidningar här i bilen som du ser. Man måste ju ha nåt intressant att läsa när man väntar på färjan och så, ler han.

Vi blickar ut genom bilrutorna medan vi funderar en stund båda två. Han ser belåten ut. Tycks minnas något bra. Så tittar han på mig, nickar och konstaterar med eftertryck:
– Man kan säga att jag har levt och lever mitt intresse.

Wow. Att leva sitt intresse – vilken spännande och inspirerande tanke! Vad mycket vi har att lära av varann. Tack för den påminnelsen Mats, det tar jag med mig.

/Helena Jansson på ReAgro


Jag har tagit mig ner till Uddevalla för att åka med och se hur det går till på en av återvinningsturerna en bit neråt i landet

 

Jag träffar Gert-Åke en av restprodukthanterarna som kör under ReAgros flagg. Det är tidig morgon och vi utgår från hans lantgård som ligger strax utanför staden. Han välkomnar mig med en stor peppkram innan vi hoppar upp i lastbilen.
– Det här kommer gå bra försäkrar han.

Gert-Åke Magnusson och Helena Jansson kör återvinning i UddevallaVi åker mot Munkedal och kör i väldigt backiga områden. Jag som är från Uppsala blir väldigt förvånad över den kuperade terrängen här nere i Uddevallatrakten. Det ska ju vara platt söderut.

I det här området besöker vi tre butiker. Vi staplar lastpallar, lastar på tunga kärl i lastbilen och lastar av tomma. Vi kikar in till Anders Andersson på Hemköp som just ordnar upp frukten inför dagen. Vi småpratar lite och handlaren säger att Gert-Åke är en person han verkligen uppskattar att samarbeta med. Inget krångel, menar han. Det flyter på så himla bra. Gert-Åke och jag fortsätter till Kvarnen och lastar plast. Där surrar vi en stund med handlaren Mats innan vi fortsätter. Det börjar redan bli trångt i lastutrymmet i lastbilen men vi klarar av ytterligare en butik innan det blir lunchdags.

Vi kom dock lite tidigt till lunchrestaurangen och fick loss lite extra tid innan maten så vi bestämmer oss för att slinka in på en dragspelsbutik i området. Vi är båda förtjusta i att spela både dragspel och piano, så vi tycker att det är en väldigt bra pausidé.

Hur började du spela dragspel då? undrar jag.
– Intresset för att spela började när jag var på en fest i 18-20-årsåldern nånting. På festen lyssnade jag på en kille som lirade dragspel. Han var så full att man fick hålla i honom. Han kunde knappt stå, men spela det kunde han hur bra som helst hela tiden. Då blev jag så inspirerad och ville också prova. Så efter den festen köpte jag ett Remjesdragspel och började spela. Det har jag kvar än. Jag gick väl på några kurser och så men jag var inte med i något spelmanslag, utan spelade mest för mig själv för egen del. Jag tycker det är kul att lira lite sådär opretentiöst och inte så avancerat. Det ska ju vara roligt! Men ungarna gillade inte att jag spelade dragspel därhemma. De ville inte höra så jag har inte spelat på ett tag nu men egentligen skulle jag kunna ta upp det och börja spela igen. Jag bor på landet och ungarna har flyttat ut, så nu kan jag ju egentligen spela när jag vill – ingen som hör.

– Annars har jag hållit på med jordbruk, maskiner, skog, växtodling och djur hela livet. Det var som självklart att jag drogs in i det eftersom jag växte upp på bondgård. Jag var 6 år när jag körde traktor första gången. Då var jag för liten för att sitta och fick stå och köra istället. Ett tag i ungdomen körde jag entreprenad med vallmaskin och gjorde ensilage och höbalar. Men det höll jag inte på med så länge, det var svårt att få betalt. Sedan gjorde jag hästhö ett tag också.

Gert-Ake Magnusson och Helena Jansson från ReAgro– Jag håller på med djuruppfödning också, men från och med den 1 augusti förra året blev det förbjudet att ha bundna tjurar o då var jag tvungen att sluta med dem för jag kan inte lägga en massa tid och pengar på att bygga om. De har stått bundna inomhus för de är så stora och aggressiva. Det går inte att stängsla in dem om man skulle ha dem ute i det fria – inte ens om man har elstängsel med ström på. De är ju så stora så de blåser ju rätt genom det där när de blir förbannade. Och särskilt sommartid är det ju så mycket folk runt där jag bor med över 400 stugor. Då vill de ut och titta på djuren i hagarna och som du förstår så det är inte säkert då. Folk kan ju gå in i hagarna också och blir tjurarna uppretade eller skrämda av något så vet man ju inte hur det går. Det går inte att ha full kontroll då, det skulle bli för farligt. Nu har jag några kvigor kvar och de får agera landskapsvårdare genom att beta och därmed hjälpa till att hålla slyn borta. Istället för detta med att driva upp djur får jag väl vila och ha det gott. Nej, skämt åsido så skulle jag vilja köra mer återvinning. Det är de sista 7 åren har jag parallellt med djurhållningen hemma arbetat med återvinning och det är ett arbete jag trivs med.

– Det bästa med det här arbetet är att det är fritt och att man kommer ut och träffar en massa trevligt folk. Och har man ett trevligt sätt så blir man bemött därefter. Man blir uppskattad och får ett bra samarbete helt enkelt. Det är ju inte så konstigt, det säger sig självt. Jag har ju kört i sju år så man har ju fått en personlig relation med handlarna. Jättetrevligt.  Det är viktigt att ta sig tid med kunderna. Även om jag är stressad så tar jag mig den tiden. Att ge tid är kundvård och goodwill. Skulle de uppfatta en som stressad och lite jagad så blir det ju ointressant att prata med en. Jag vill inte visa att jag eventuellt har kort om tid.

Sista stoppet blir Frändefors i Dalsland som ligger ca 5 mil från Uddevalla och jag undrar vad som är hans största tillgång när han kör återvinning?
– Min oerhörda charm, skrattar han. Nä, men allvarligt talat så försöker jag ta med det de vill bli av med och vara lyhörd för deras önskemål helt enkelt. Jag vill ju ställa upp för mina kunder. T ex var jag iväg en helg för de hade problem med en balpress. De fick den aldrig fixad så jag åkte dit en lördag och fixade den. Det är goodwill.

Allt som allt blev det till slut 17 mil vi rullade denna dag. Väldigt trevliga mil med Gert-Åke på en av hans arbetsdagar – han är en rolig, omtänksam och serviceinriktad person. Det sista han gör är att ta sig tid att visa mig lite vackra omgivningar och vi åker mot Lindesnäs och stannar vid Gustafsberg för att fika och njuta av den vackra naturen. Där sitter vi någon timme och småpratar om livet och har det bra medan vi blickar ut över den vackra viken bredvid. Uddevalla är ingen dum stad, tänker jag, det är riktigt vackert här.

När jag någon timme senare sitter på tåget på väg därifrån tänker jag på att det kommer att bli Gert-Åke och den vackra utsikten jag kommer att se framför mig när jag hör talas om staden Uddevalla i framtiden. Gustafsbergsvyn har stannat kvar på näthinnan och Gert-Åkes syn på tiden har etsat sig fast. Man kan inte komma undan att tiden känns som en bristvara nu för tiden. Jag tänker att, undra om Gert-Åke hade bråttom egentligen? Det visade han inte i så fall. ”Det är goodwill, det” som han sa.

Klokt sagt. Tid är inte pengar – tid är goodwill!

/Helena Jansson på ReAgro


God jul & Grönt nytt år önskar vi på ReAgro!

God jul & Grönt nytt år önskar vi på ReAgro!


Vi har blivit fler på ReAgrokontoret inför hösten.

 Majsan Brolin, Helena Bolsöy och Marie Anderbrant

Välkomna att kavla upp ärmarna Majsan Brolin, Helena Bolsöy och Marie Anderbrant!

Majsan Brolin kommer förutom att arbeta som återvinnare även ta tag i arbetet som ny utesäljare för företaget.

Helena Bolsöys uppgifter blir att arbeta med säljstöd och support för våra utesäljare, franschisetagare och kunder.

Marie Anderbrant kommer som ny ekonomichef att ansvara för ReAgros ekonomi och kontor.


Majsan – en entreprenör ut i fingerspetsarna

Jag har hängt med Majsan nu sedan tidig morgon och ett står klart – Maj-Britt Brolin som hon egentligen heter är en person med många strängar på sin lyra. Förutom arbetet som förare i återvinningsbranschen är hon är en engagerad förälder inom motocrossen och så har hon även ett eget städföretag med anställda.

Helena från ReAgro möter Majsan Brolin som arbetar i städ- och återvinningsbranschen.Mycket tid går åt till motocrossen där hjärtat även räcker till för andras ungdomar.
– Ja man vill finnas där för alla barn och ungdomar när de behöver någon vuxen just då. Någon kan t.ex. vara ledsen över ett misslyckat race eller gjort sig illa eller bara vill prata. Då är det skönt att kunna göra en insats.

Vi befinner oss i Märsta som är staden som ska tömmas på restrodukter den aktuella dagen. Majsan har även andra områden och städer såsom Åkersberga och Nacka men idag blir det alltså Märsta. Märstarundan kör hon två gånger i veckan. Rutten börjar utanför ett stort affärscentra där avfallet från butikerna i området finns i en speciell byggnad avsedd för endast detta. Jag inser genast att det inte bara är att hämta kärlen som står där inne och ställa dit nya. Nej, nej. Trots stora tydliga skyltar på väggarna ovanför kärlen så verkar en del blundat och kastat in sina sopor på måfå… Glasflaskor bland tidningar, metallburkar i plasten och kartonger i metallkärlet. Vi får börja med att sortera upp på plats först.

– Efter storhelger är det alltid mycket i kärlen att hämta, berättar hon under ett av våra fem stopp i staden. Vissa soprum sköts om och är fina medan andra inte ser trevliga ut alls. Jag servar gärna genom att städa soprummen men en del kunder vill sköta det själva och då ser det inte alltid så bra ut. Då ligger det ofta mycket skräp runt om på golvet.

När vi samlat upp allt vi ska samla upp i Märsta beger vi oss till en gigantisk återvinningsanläggning utanför Rosersberg, där man tömmer sina kärl och tippar av allt på olika områden. En del produkter såsom wellpapp, kontorspapper och tidningar lastas av inne i en jättehall medan glas, metall, träpallar och däck hamnar i olika fickor på utomhusområdet.

Helena från ReAgro möter Majsan Brolin som arbetar i städ- och återvinningsbranschen.Vi väger in och ut lastbilen otaliga gånger för att se precis hur mycket var och en av fraktionerna väger. Jag får en reflexväst på mig för inne i hallen cirkulerar gigantiska truckar och kranbilar.
– Man måste synas väl här och man får inte gå o dagdrömma o tänka på annat. Här måste man vara lugn, metodisk och fokuserad på det man gör, annars kan det hända olyckor. Ledorden är säkerhet och uppsikt.

På frågan varför hon håller på med återvinning svarar hon så här:
– Jag tycker om att städa och jag har hållit på med städ hela mitt liv. Mitt första jobb var som städare. Jag har ett härligt minne från den tiden. Min mamma städade ju på ett kontor när jag var liten och jag följde med henne varje kväll efter skolan och hjälpte henne från det att jag var 9 år. Julen då jag fyllt 15 år fick jag en alldeles speciell julklapp. Den var av mammas chef. När jag öppnade paketet låg där en blå plyshtröja i med företagets logga på.
– Vad fin, tänkte jag, men när jag tog upp den ramlade det ut en nyckelknippa och ett meddelande. I meddelandet stod: ”Från och med den 1 januari har du ansvar för hyresavdelningens städ.”

Ett eget arbete i julklapp! Kan det bli bättre? Jag glömmer det aldrig. Min mamma var officiellt ansvarig eftersom jag bara var 15 år, men det var mitt egna jobb med min egna lön. Jag blev såklart jätteglad och där fortsatte jag sedan jobba under hela gymnasietiden.

– Efter det jobbade jag inom sjukvården ett bra tag men där ledsnade jag på att göra samma sak hela tiden och började istället arbeta natt på förlossningen när barnen var små. Där var jag i 8 år tills förlossningen stängde 1996, flyttade över med verksamheten till KS förlossning där jag var i 6 år tills jag tröttnade på resvägen. Då började jag som assistent och gick och städade på dagarna. Jag tycker det blir för enahanda och tråkigt att göra samma sak hela tiden och vill gärna ha flera olika jobb istället. Jag trivs med det. Jag städar gärna hemma hos folk för då kan jag göra något extra för dem. T.ex. baka en sockerkaka tills de kommer hem, skriva en hälsning eller göra något annat lite extra för att visa att jag månar om dem.

Majsan är en engagerad förälder i motocrossvärldenAtt butiksägare och grannar vinkar när hon kommer för att hämta kärlen eller ger henne en julklapp som uppskattning är ingen slump, det förstår jag. Majsan bryr sig ovanligt mycket om andra människor och det ges tillbaka i slutänden. Det är såklart hon själv som skapar sin omgivning med sitt sätt att vara.
– Ja jag gillar att hjälpa folk. Det mår jag bra av, och de med.

Vi avslutar vår gemensamma arbetsdag på ett fik runt lunchtid för att prata klart. Solen gassar och vi hugger in på varsin kopp kaffe. Det är välbehövligt trots att bara halva arbetsdagen gått. Jag har lite svårt att förstå hur hon hinner med allt i sitt liv, men det verkar inte vara något problem. Nätter finns ju också, menar hon…
– Semester? Nä. Ja, kanske nån fredag då och åka iväg med husbilen till nån crosstävling.

– Innan jag dör skulle jag vilja prova på att sitta i en telefonväxel. Det har faktiskt alltid varit min dröm. Just det där att vara den första de möter när de t.ex. ringer till sjukhuset eller så. Jag är intresserad av bemötande och tycker om att lösa kaos och reda upp röriga situationer. Att se människan och göra hjälpen varm och personlig skulle vara mitt mål.

Jag kan bara konstatera att vissa, bla Majsan Brolin har ett stort hjärta där många får plats och verkar skapt i ett ovanligt segt virke. Och jag möter henne mer än gärna som första kontakt i en telefonväxel. Hon förmedlar trygghet bara av att vara sig själv.

/Helena Jansson på ReAgro


Naturskyddsföreningens rapport ”Rätt plast på rätt plats” presenterar skrämmande siffror om plasten i naturen.

PlasthanteringVåra syntetiska kläder som alltså är producerade på konstgjord väg – släpper ut långt mer plastfibrer än vad man tidigare trott. Varje gång man tvättar ett kilo akryltyg t ex en stickad tröja, mössa och vantar frigörs 120 000 fibrer som sköljs ut med avloppsvattnet. Några exempel på dessa vanliga material är Nylon, Polyester, Lycra, Elastan, Acetat och Polyamid.

En annan siffra som tas upp är på stormfåglar i Nordsjön, där man hittat plastbitar i så mycket som 94 % av undersökta fåglar.

Vi vet fortfarande väldigt lite om den långsiktiga påverkan plasten har när den långsamt bryts ner i mindre och mindre partiklar i naturen. Vad vi vet är att mängden plast som används måste minska och att det finns mycket vi kan göra på många områden vad gäller plasthanteringen i samhället.

Läs mer i rapporten ”Rätt plast på rätt plats”: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/plast_-_sammanfattning_0.pdf (öppnas i ny flik)


En bit av dagens rutt med Mats Blom

Helena med MAts Blom på återvinningsarbeteTur jag hade laddat med arbetarhandskar och oömma kläder idag. Jag fick mig en arbetsomgång i återvinningsbranschen när jag hängde med Mats Blom på några stopp under dagens rutt i en av ReAgros lastbilar. Vi fick som tur var lite tid att prata också.

– Jag har hållit på i 20 år med återvinning och innan jag började arbeta med det jobbade jag som snickare i byggbranschen. Åren går men det här passar mig bra för jag gillar att köra lastbil, ja förresten att köra över huvud taget. Jag är intresserad av fordon och att vara ute i trafiken. Såklart känner man sig som en stoppkloss ibland men jag tycker inte att andra förare verkar bli irriterade.

– Det här arbetet är det bäst att arbeta med under sommartid tycker jag. Allting blir lite enklare på något vis. På vintern hinner kompost och annat att frysa till och bli svårhanterligt. Kärlen glider dessutom lätt på lyften och det kan vara riskabelt när kärlen är väldigt tunga. Så sommaren är absolut att föredra.

– Arbetet med miljö och återvinning har gjort att man är noggrannare själv med vad man gör av sitt eget avfall. På hemmaplan går man gärna och flyttar på grejer som sorterats fel av familjen och så. Men jag plockar inte non-stop ute efter folk. Då skulle ju arbetsdagen aldrig ta slut…

– Periodvis är det väldigt mycket återvinningsmaterial att hämta hos kunderna men jag bor praktiskt nog på landet och har plats för lastbilen på gården. Så när det blir för mycket en dag och jag inte hinner åka och lämna av lasten, kan jag ta hem det över natten och åka lite tidigare nästa dag istället. Jag snittar kanske 10 mil om dagen på mina återvinningsrutter. Då hämtar jag brännbart, wellpapp, plast, glas, kompost – ja allt butikerna och företagen vill bli av med i princip.

– Förutom att jag gillar att köra så är faktumet att detta är ett serviceyrke som tilltalar mig. Det är viktigt med bra service och jag försöker göra mina kunder nöjda. Det är egentligen det viktigaste! Frågar de om jag kan göra något extra eller ta något speciellt med mig så försöker jag alltid ordna det. De kanske bytt ut alla mattor på företaget eller har en frys som gått sönder som de behöver bli av med. Om jag inte kan ordna med deras önskemål samma dag så gör jag mitt bästa att fixa det så fort jag kan. Det är roligt när de blir nöjda, då känner jag mig nöjd också. Ibland visar de uppskattning genom att bjuda på fika.

– Hade jag inte arbetat med återvinning hade jag nog kanske jobbat som bilmekaniker. När jag går i pension en vacker dag är drömmen att få hålla på med gamla bilar, mopeder och cyklar. Helst kanske få fila o putsa på någon gammal amerikanare som jag hade förut. Chevrolet Bel Air 55, 56 & 57 är några av favoriterna. Pontiac en annan. Bilden visar min första amerikanare – En Pontiac GTO 1966 års modell. Den köpte jag 1979 för 14.000 kr.

Mats Bloms första amerikanare - en Pontiac GTO 1966 års modell.– Semestern i år går nog åt till att renovera och fixa lite på huset. Men jag ska vila lite också.

Det hoppas jag verkligen att Mats tar sig tid med! Att vila alltså. För jag märkte, när jag hjälpte till under reportagets gång, hur tungt ett 140-literskärl med kompost kan vara. Och har man 20 stycken sådana på rad så förstår man. Det är ingen barnlek. Semestern måste hägra.

Jag ser Mats försvinna ut i trafiken i ett av sina kära fordon på väg att serva människor och inte minst vår svenska miljö! Hatten av.

Vid pennan med arbetarhandskarna på

Helena Jansson på ReAgro


God jul & Gott nytt 2017 önskar vi på ReAgro!

God Jul önskar vi på Reagro


Elmia lantbruksmässa i Jönköping

Den självklara platsen för ReAgro att finnas på var Elmia Lantbruksmässa 19-21 oktober 2016.

I och med att vi på ReAgro samarbetar med lantbrukarna i landet finns också möjligheten att lokalt kompostera matavfallet så att näring kommer tillbaka till åkrarna och därmed sluter kretsloppet. Tillsammans hjälper vi många verksamheter till en mer miljövänlig hantering av avfallet.

Tack alla lantbrukare som besökte vår monter, det var ett nöje att möta er.

ReAgro på Elmia lantbruksmässa i Jönköping 19-21 oktober 2016.

 


SAK-mässan i Stockholm

SAK – Svenska Affärs- och Karriärsnätverket ordnade mässa i på Scandic Infra City i Upplands väsby den 4 oktober.

Företagsmässan eller popup-mässan som det så populärt heter är en mötesplats business to business för olika företag.

Vi på ReAgro passade såklart på att synas lite extra och nätverka.

ReAgro på Scandic Infra City 4 okt 2016.


Avfall & återvinningsmässan på Elmia

ReAgro var på plats och mötte branschen under tre intensiva dagar på Elmia Avfall & återvinning i Jönköping 27-29 september.

Parallellt gick också Vatten & avlopp- samt fjärrvärmemäsan. Att träffa andra aktörer i närliggande branshcer var väldigt intressant och utvecklande. Mycket är på gång i dessa branscher vilket också drog en stor publik.

Vi hade med oss vår kollega Irma som kanske kunde tyckas lite stel, men det försökte vi övriga i montern väga upp. Välkommen att ta kontakt med någon av oss andra om vårt koncept på återvinning verkade intressant.

ReAgro på Elmias Avfall & återvinningsmässa i Jönköping 27-29 okt 2016.

 


ReAgro ställer ut på Elmia 27-29 sepElmia Avfall & återvinning

Välkommen att besöka oss på mässan Elmia Avfall & Återvinning i Jönköping 27-29 september.

Läs mer om mässan på www.elmia.se/avfall

Den här mässan är den självklara mötesplatsen för alla som ser affärsmöjligheterna i en effektivare avfallshantering – oavsett om det gäller återvinning, återanvändning eller framtidens deponeringsteknik. Elmia Avfall & Återvinning arrangeras parallellt med VA-Mässan och Fjärrvärmemässan.


Mikael tar hand om sälj

Mikael Bengtson

Från den 1 juni tog vår styrelseordförande Mikael Bengtson också hand om ansvaret för sälj och marknad på ReAgro.

I sin roll i styrelsen har Mikael sedan tidigare också arbetat med att utveckla ReAgros koncept och att hitta nya intressanta marknader där vår modell för insamling och återvinning passar bra. I den nya funktionen kommer han också att ta en mer aktiv del i det dagliga arbetet tillsammans med säljarna.


ReAgro på mötesrunda

Nu har kontorsgänget på Ekmaco ReAgro varit på mötesresa till ett antal platser i Sverige för att träffa våra viktiga lokala samarbetspartners. Det blev givande konferenser där vi utbytte erfarenheter, satte upp gemensamma mål för framtiden samt pratade om hur vi skulle kunna utveckla samarbetet.

ReAgros konferenser våren 2016

Gemensamt tackar vi för den stora uppslutningen och allas engagemang!


Helena på ReAgro träffade Tomas Andersson, lantbrukare och återvinningsentreprenör

Helena på ReAgro träffade Tomas Andersson, lantbrukare utanför Knivsta och avfallsentreprenör för områdena Norrtälje, Rimbo, Knivsta och Sigtuna. Det blev en lärorik inblick i hans vardag och han delade gärna med sig av sina branschfunderingar och tankar runt miljön.

Helena från ReAgro möter Tomas Andersson, lantbrukare och återvinningsentreprenör.– Som 18-åring blev jag bonde när jag tog över efter pappa. Jag hade mjölkkor och odlade mina åkrar. Livet som mjölkbonde var rätt hårt med ganska dålig lönsamhet. Det är ju inget nytt – många bönder har ett till arbete vid sidan om gården, så även jag. Och när jag till slut sålde mjölkkorna köpte jag en lastbil och började köra för ReAgro. Det har jag inte ångrat. Jag har fortsatt bruka jorden och även haft köttdjur där jag satsade på ekologiskt.

– Det här med att syssla med återvinning och lantbruk är en livsstil för mig. Jag gillar att jag jobbar för miljön och får träffa kunder varje dag. Jag hämtar tunnorna med olika typer av avfall i, kör hem det till gården och delar upp det i respektive container som sedan går in i produktionen igen.

– Mina köttdjur sålde jag i höstas men jag kommer fortsätta att odla jorden. Här kommer matavfallet som jag hämtar i butikerna väl till pass. Komposten blir till näringsrik jord och den använder jag sedan för att återge åkrarna dess näring.

– Om jag skulle jämföra förr och nu skulle jag säga att företagsklimatet överlag hårdnat i Sverige och återvinningsbranschen är inget undantag. Det är tuffare konkurrens nu. Skillnaden med oss som kör för Reagro och andra återvinningsföretag är att vi alltid har försökt minska andelen brännbart till allra helst 0 % såklart, för att istället återanvända de olika materialen i avfallet. Vi har många kärl i butikerna för en mer noggrann uppdelning av avfallet för att vill att så mycket som möjligt ska gå till återvinning. Det är det som är själva tanken. Den tilltalar mig. Det är viktigt med miljön!

– Om jag vill säga något till branschen? Jag vill i så fall gärna skicka en hälsning till mina kunder och tacka för bra sortering!

Där lämnar jag Tomas Andersson i ett för dagen blåsigt Hönsgärde och önskar honom allt gott och tackar honom för en rejäl lektion i positivt tänkande och framåtanda.

/Helena Jansson på ReAgro

PS. Till sin hjälp på gården har han självaste hustomten, här i bild, som hjälper till att vakta komposten. DS.


God jul & Grönt nytt år!

God Jul önskar Reagro 2015

God jul o Gott nytt år önskar Reagro