Ska man använda papperspåsar eller bioplastpåsar?

Vilket är bäst att använda till matavfallet och komposten? Vad ska man välja?

Här följer lite information om båda sorterna.

BIOPLASTPÅSEN

• Biobaserad = Betyder att den är baserad på växtriket. Produkten kommer helt eller delvis från biomassa dvs växter, grödor, avfall från jord- & skogsbruk.
• Ingredienser bioplast:
  Tillverkad av främst majs, potatis, vete och sockerrör.
• Fördel gentemot annan plast:
  Ökad användning av förnyelsebara material istället för oljebaserad fossil råvara.
• Komposterbar?
  Inte i Sverige. Vissa typer går att kompostera men bara i avancerat teknisk industriell kompostering utomlands.
• Rötningsbar, dvs fungerar i biogasanläggningar?
  Nej

PAPPERSPÅSEN

• Papperspåsen tillverkas av träspill från sågverk och rester från skogsavverkning.
• Komposterbar?
  Ja 100%
• Rötningsbar, dvs fungerar i biogasanläggningar?
  Ja 100%

Bara papperspåsar duger för matavfallet om man vill värna miljön och vår natur

• Nedbrytningstiden för bioplastpåsar är lång och hinner inte brytas ner på den korta produktionstiden för biogas.
• Biogasanläggningar som tar emot plastpåsar har ett förbehandlingssteg som avlägsnar plasten men dessa anläggningar har stora problem med plasten som fastnar i gafflar och gripklor.
• Plastpåsar/biopåsar förstör flera delprocesser i biogastillverkningen samt även slutprodukten i och med att mikroplast inte går att få bort helt.
• Både bioplast och traditionell plast är lika svårnedbrytbara. Det som skiljer är att råvaran råolja är fossil. När plasten ”brutits ned” finns mikroplasterna kvar som är så små att de inte går att se för blotta ögat. Detta hamnar i naturen, djuren och till slut i våra kroppar.
• Kan man välja mellan traditionell plast och bioplast så är bioplasten bättre eftersom den till viss del tillverkas av förnyelsebar råvara.
• Plast är alltid plast och försvinner inte – den blir till mikroplast oavsett vad den är tillverkad av.
• Så, tyvärr lite lurade om man trodde att 100% komposterbar plast finns… Plaster som marknadsförs som nedbrytbara är inte det i naturlig miljö utan kräver specifika förhållanden för att brytas ned, främst industriell kompostering. De orsakar därmed samma skador som vanlig plast ute i naturen.

Det här händer i biogasaläggningen

Matavfallet mals ned, blandas med vatten och värms upp till 70 grader för att ta död på bakterier och virus. Köttbitar som läggs i matavfallet säger man inte bör vara tjockare än ett fläskkotlettben just på grund av att den annars inte hinner blir färdig rätt igenom i hygieniseringskammaren. Köttbitar tjockare än ett fläskkotlettben får du lägga i vanliga soppåsen. Efter hygieniseringen åker soppan in i rötningskammaren i ungefär 30 dagar där bakterier bildar biogas av blandningen. Resterande massa blir till biogödsel.